Som jag skrivit tidigare så är jag för tillfället sjukskriven, anlendningen till det är att mitt knä för tillfället är ur funktion efter att ha jag ramlat med cykeln. När det hände var det strömavbrott i stan och all gatubelysning var släkt. Passande nog låg det såklart ett mörkt hinder i vägen över cykelbanan (fundamentet/basen till en vägarbetsskylt, utan själva reflexdelen om man ska vara exakt) som inte syntes när det var snormörkt ute. Så jag cyklade på hindret i normalfart, flög lite, landade på knät och fick cykeln över mig. Skrek sedan en hel massa strunt och reste mig upp igen, vilket gick bra. Försökte sen kasta över det friska benet över cykeln, jag ville nämligen cykla därifrån, vilket resulterade i att det sjuka benet vek sig, jag ramlade, igen, fick cykeln över mig, igen. Skrek lite fler osammanhängande saker, verkade säkert superjobbig, till mitt försvar var jag chockad. Jag la också märke till att jag är lite arbetsskadad när jag försökte räkna min andingsfrekvens mitt i allt (typ 50/min eller nåt). Men skrikandet gav ju resultat då en taxibil stannade och två snälla nissar sprang ut på balkongen (den ena kom ut sen också, jättegulligt) och snackade om att ringa ambulans. Aldrig i livet svarade jag, jag skulle absolut INTE in till akutmottagningen, nej, nej, inte jag, nepp. Jag åkte inte till akuten förren jag pratat med 1177 som sa till mig att jag skulle åka in, NU, och när dom säger så lyder jag faktiskt. Det var iaf ingen skelettskada utan skada på ett sidoligament. Jag fick order om att vila benet och hoppa på kryckor som avlastning, sen träffa en sjukgymnast. Läkaren började snacka om sjukskrivning på 4-6 veckor sedan eventuell förlängning. Men när han såg min min ändrade han sig till 3 veckor, sedan skulle sjukgymnasterna så utvärdera om jag behöver vara sjukskriven längre tid. 

Idag var jag äntligen till sjukgymnasten, en riktigt trevlig tjej! Det har blivit mycket bättre, men jag är tydligen fortfarande svullen i knät. Hon tyckte inte riktigt om att läkaren hade sagt att jag inte får belasta, det ska jag göra så mycket som möjligt, så nu kastar jag kryckorna! Äntligen, jag HATAR kryckor! Jag har också fått sex övningar (nej, INTE sexövningar, det här är som upplagt för missuppfattningar) att göra fyra ggr/dag, har nyss gjort första omgången. Hon vill även att jag ska komma ut på kortare promenader, utan kryckor, där jag går ordentligt. Hon tyckte nämligen att det är att fuskgå när jag böjer på knät, skärpning med det, sträckt ska benet vara! Återbesök om drygt en vecka, sen ska jag få börja gymma i deras gym och sedan återgå till mitt eget. Det känns som att det här kommer reda ut sig alldeles utmärkt! Nu längtar jag tills jag får börja jobba igen den 19:e!