Jag HATAR min dator!

Vänstertangenten är helt jävla fucked up! Den har väl blivit lite utsliten eller nåt, men inte direkt normalt utsliten. Den sitter superlöst och därför klickar den nonstop. När jag vill få upp en internetruta klickar datorn 4 ggr extra, så jag får upp fem fönster. Försöker jag få upp Spotify får jag upp ett fönster och 6 rutor med "Spotify is already running on this computer"  och om jag råkar klicka på en ikon drar jag automatiskt med mig ikonen och kan inte bli av med den igen. Och jag markerar allt HELA TIDEN! Vilket såklart innebär att jag hela tiden suddar ut det jag precis skrivit. GAAAAAH! Nu råkade jag visst klicka på nåt annat jag inte tänkt mig, för nu vill datorn tydligen ladda ner nåt också. Bästa att klicka på avbryt....

Nördemmy recenserar, eller nåt sånt.

Självklart har jag nu ignorerat min blogg till förmån av viktigare saker som händer i mitt liv. Men nu känner jag att det är dags att skriva en liten rad om detta härliga, underbara, fantastiska. Nu, när jag har haft mitt Zelda i en hel vecka! För de som är intresserade av spelet så kan jag ju kasta in en mini-spoileralert... men jag spoilar inte så mycket, ingen handling. (; De som är helt ointresserade av spel kan sluta läsa nu. Eller nyss.

Jag har hittills hunnit med några tempel, fyra bossar, införskaffat några hjärtan, förstört några sköldar och hjälpt massa folk i Skyloft! Jag har dessutom bekantat mig med kikwis, mogmas, några söta robotar och en goron.

Jag har dock inte riktigt bestämt mig för vad jag tycker än. Helt klart kul och en del jäkligt svåra partier, men jag har svårt för att det är tecknat. Känns inte så skräckinjagande när fienderna ser ut som små nallar med svärd liksom. Ibland har jag kommit på mig själv med att tänka "Gud vad bra det här skulle vara om det vore den gamla grafiken". Känns lite som ett barnspel nu.

Något som inte tar bort barnspelskänslan är ju att man får på tok för mycket hjälp, både småskaligt och storskaligt. Som exempel på småskalig hjälp kan jag väl ta bomberna. En blå markering visar exakt vart bomben kommer landa när jag kastar den, sjukt irriterande. Back in the Ocarina of time-days fick man minsann kämpa för att få bomben på rätt plats i en halvtimme eller nåt (speciellt på Death mountain, jävla sten att aldrig gå sönder).

På storskalig hjälpnivå finns till exempel "stone of truth"-stenen på Skyloft som visar exakt vad man ska göra med hjälp av en liten film, spåmannen på marknaden i Skyloft, eller Fi som är Links lilla hjälpreda ist för Navi/Talt/Midna och allt de har hetat. Fi är SJUKT dryg, hon säger till om ALLT. I början hoppar hon t.o.m. fram och påpekar att man måste ta vägen frammåt när det bara finns en väg att ta. Efter tre tempel hoppar hon fortfarande fram och påpekar att man behöver en nyckel för att komma fram genom en låst dörr. När man börjar få slut på liv så säger hon till en att man behöver fler hjärtan (som om det irriterande "low-life"-plingandet inte vore nog). GAAAH! HÅLL KÄFTEN FÖR FAAAAN! Ååååh, jag saknar Navi... och Midna, hon var grym.

Okej, nu ska jag dra de sista tråkiga sakerna, sen är jag klar med att klaga: Templen är alldeles för korta, det är svårt att ta sig från en plats till en annan och alla olika platser är byggda litegrann som labyrinter, vilket är lite irriterande. Börjar dock komma ifrån det nu när jag kommit längre in i spelet.

Men det finns ju såklart bra saker också. Själva storyn är jättebra, väldigt kul att de gör något helt annorlunda. Jag väntar hela tiden på vad som kommer härnäst och kan inte förstå att jag ägnar tid idag till att SKRIVA om spelet ist för att spela det. :P Jag tycker om de nya karaktärerna och raserna. Att spela med Wii motion plus är jäkligt kul, man måste verkligen tänka på vad man gör. Enkla fiender blev plötsligt jättesvåra, innan man insåg att man måste lista ut om fienderna ska slås horisontellt, lodrätt eller diagonalt med svärdet. En hel del kluriga gåtor så man får använda hjärnan lite också. Skyloft är riktigt nice för en sån som mig som älskar att prata med karaktärerna i spelet och göra massa minigrejer. Sjukt kul att flyga runt på en gigantisk fågel till olika öar. Och även om templen är små och allt är tecknat så är det fortfarande inte enkelt direkt.

På det stora hela så tycker jag om spelet väldigt mycket, men det är ju inte direkt i Ocarina of time-klass som är det bästa spelet ever. Twilight princess slår också Skyward sword rätt rejält. Skyward sword är helt enkelt för litet (än så länge, vad vet jag, det kanske kommer massa mer längre fram), känns lite som Majoras Mask. Fast ändå helt annorlunda från Majoras Mask förstås...

Hmm, med tanke på att jag känner typ fem personer som tycker om Zelda och ungefär en av dem som faktiskt läser min blogg (Anneliee!) förstår sig på det jag skrivit är ett oerhört kul inlägg för er andra. Sorry för det, men jag måste ju få nörda mig, det är faktiskt MIN blogg. :P Nästa inlägg ska handla om min julhelg med Nathalie ist, promise.

Wii!

ÄNTLIGEN har mitt Zelda kommit! Wii! Wiiideluxe. Speciellt när jag fick hem en wiimotion plus också, hihi! Ännu bättre blir det när man läser den här recensionen innan! Och eftersom jag beställde veckan det kom ut hann de inte öka priset, så jag fick det för 799 ist för 999 på special edition! (; Woho för mig!

Mihi!

Sjukhusmiljö i serier.

Okej, jag har en förmåga att leta fel när jag kollar på serier i sjukhusmiljö. Typ att de tar på sig sterila handskar på fel sätt i Greys anatomi, eller att de tycker att en helt normal puls är helt hemsk. Btw, finns det ens en sjuksköterska i Greys? Undrar vem som ger patienterna sina läkemedel, tar prover, sätter nålar eller rent allmänt tar hand om patienterna...

Extra kul är det att titta på serier som normalt sett inte utspelar sig på sjukhus. Som nu, i älskade Buffy. Bortsett från att allt är jättekonstigt när hon kommer in till sjukhuset, så har de gjort allt så fint. De har till och med satt upp en droppåse på hennes säng, så att det ska se extra verkligt ut. Sen reser hon sig och går därifrån, utan dropp. Bra att de hänger upp en droppåse brevid henne utan att koppla på den, jag har hört att de funkar extra bra som prydnad. (;

Men alltså, hallå.

Det här är helst sjukt. Varför räknas inte hans namn som mellannamn ifall hennes gör det? Och hur kommer det sig att andra par har kunnat ändra sina namn utan problem. Herre min je.

Inatt drömde jag om sommar. Det var en trevlig dröm.

När grannbarnen leker uggla...

...sitter Emmy och halvsover. Ett framtida ordspråk kanske? Men ärligt talat, nåt sånt leker dem för det är ett jävla hoande i lägenheten brevid, de har hållt på i säkert en halvtimme nu. Ja, det är väldigt lyhört.

GUD vad jag är TRÖTT! Idag jag jag första dagpasset = klockan ringer klockan fem. Lite småtufft med tanke på att jag dessa tre veckor har gått upp ca 13 varje dag. Kl. 5 är åtta timmar före det. Jag tror jag somnade vid runt fyra, så en timmes sömn och sen jobb. Är det okej om jag går och lägger mig typ kl. 19 idag?

Imorgon är det en vecka kvar tills Zelda - skyward sword kommer ut! Jag har absolut inte beställt hem special edition...

Den som väntar på nåt gott...

... väntar ALLTID förlänge! Så därför bestämde jag mig idag, efter några veckors suktande. Jag sket helt enkelt i att det bara är november och köpte hem en flaska glögg och en förpackning pepparkakor. En liten eloge ska jag ha för att jag inte passade på att köpa juleskum och lussekatter också. Ikväll blir det en prejulkväll! Jummie!

Nu håller jag förövrigt på att laga potatissoppa med korv och i veckan lagade jag broccolisoppa med parmesanost. Senare i veckan blir det nog gulaschsoppa, för jag passade på att göpa en burk på affären. I'm on a sopparoll! Eller soppa roll blir det kaske? Engelsmännen är ju till skillnad från mig rätt förtjusta i särskrivningar.

Och just det! Igår jobbade jag första dagen, vilket var superkul! Teamade med Johanna som söt som socker både på in och utsidan! (; Inte konstigt att folk misstar oss för samma person ibland! Oooops, så var det det är med ödmjukheten igen, ignorera mig, jag är hög på choklad... Idag har jag ont i hela kroppen och känner mig lite smått instabil i knät igen, men det hör väl till. Mycket bättre än förra gången är det iaf, men det var absolut skönt att vara ledig idag! :)

Förövrigt lever Franco fortfarande. I don't get how he does it.

Döden dö.

Undrar när den flugan som har setat fast mellan fönsterrutorna i min balkongdörr tänkte gå (flyga?) och dö?  Han har varit där inne i tra dagar nu tror jag och verkar fortfarande superpigg. Fråga mig förresten inte hur den kom in där, för jag har ingen aning. Men dunkandet när han försöker ta sig ut är lite störande. Förresten så borde det väl inte ens finnas flugor längre? Det är faktiskt november.

UPPDATERING:

Jag tänker döpa honom till Franco.

Slut på sjukskrivningen!

Men först har jag en viktigare nyhet! En sån där sjukt viktig nyhet som kommer påverka hur vi ser på livet idag! Nyheten *trummvivrel* är:Jag har precis ätit upp en hel sats med pannkakor helt själv. Javisst, helt själv! Hur kommer då det här förändra livet som vi ser det idag? Jo, jag är så jävla mätt att min mage håller på att spricka. Dett innebär såklart att jag snart kommer spricka och bli till två Emmysar. Kloning deluxe liksom, som ingen har sett det förut. Där satt den. Ååååååh, vad mätt jag är!!

Till det mindre viktiga! Eller vänta...? Idag är sista dagen på min sjukskrivning! Sista som i sista, sista, för jag tänker ALDRIG vara sjukskriven mer (Peppar, peppar, ta i trä)! Undantagsfall 1: Om jag ligger hmema med 40 graders feber, då är en sjukskrivning helt godkänd. Undantagsfall 2: Om jag får vinterkräksjukan och ligger och spyr i tre dagar. Som tur är har jag aldrig haft vinterkräksjukan och kommer förhoppningsvis aldrig få det heller. Immunitet kanske (Peppar, peppar, ta i trä igen)?

Sa jag att jag är JÄTTEMÄTT. Typ, sjuuukt mätt.

Jag har kommit på ett problem med sjukskrivningar. Förutom själva sjukdomen eller skadan förstås. Och förutom långtråkigheten, viktuppgången, den automatiska tröttheten när man inte gör nåt tillsammans med den oundvikliga rastlösheten. Man ställer om dygnet som fan. Det innebär att jag kommer behöva gå upp åtta timmar tidigare än jag "brukar" när jag jobbar dag. Tack och lov att jag börjar med ett kvällspass...

Och så var det en helg också. det innebar att Kopparlundsgymnasiet firade 10 år på Å/Å2. Det var kul, jag blev full, förmodligen lite för full också. Jag tror det räcker med att säga det.

Det här med pension.

Ibland blir jag lite förvirrad, nu är ett sånt tillfälle. På senaste tiden har jag fått hem brev om att jag måste välja vilka som ska förvalta min tjänstepension, vilket såklart är jättebra. Det är bara det att jag fick likadana brev förra året vid den här tidpunkten och jag valde redan då vilka som skulle förvalta den. Sen ändrade jag mig i somras och har nu ett annat bolag som förvaltar min tjänstepension. Varför ska jag välja igen? På breven jag får står det typ "Pensionsval 2011" och "Nu är det dags att välja pensionsbolag". JAG HAR REDAN VALT! Är det så att man måste välja om varje år? Varför räcker det inte med att välja en gång? Sjukt störande. Är det ingen som förstår att det är lite irriterande att bli bombad varje år med pensionsbrev när man är 24?! Vad är grejen? Jag tänker inte byta, okej?! Nu vill jag inte ha fler pensionsbrev, tack på förhand.

Nu är det jul igen!

Eller okej, inte riktigt kanske. Men affärerna verkar iaf tycka det och jag klagar inte! Julen är det bästa som finns! Varför? Mysig stämning, julsånger, ljus, god mat, choklad, marsipan, nötter, glögg, familj, väntan, pyssel, pynt och, glöm för guds skull inte, MAN FÅR JULKLAPPAR! Alla de där som säger "Det är roligt att få också, men det är ju mycket roligare att ge!" kan ju slänga sig i väggen. Erkänn bara, det är KUL att få presenter och det slår att ge bort presenter med hästlängder. VVDÄRAG (Våga Vägra Det Är Roligare Att Ge) är min nya klubb, alla är välkomna!

Okej, det är roligt att ge också, speciellt om det man ger blir uppskattat eller när man ger något utan att det finns nån egentlig orsak. Att överraska folk är alltid jättekul och det bästa är att det inte finns några förväntningar, därför blir det bra vad man än köpt! Tråkigare är det när man måste springa omkring och leta efter en julklapp/ födelsedagspresent för att man måste, då man absolut inte vet vad man ska köpa. Det är bara superstressigt och det är rent deprimerande att ge bort något man själv inte är nöjd med. Hittar man däremot något riktigt klockrent är det såklart skitkul att ge bort presenter.

Att få presenter RULES men det var inte det det här inlägget skulle handla om. Nej, det skulle handla om att jag har köpt julsaker! Jättefina! Jag längtar tills jag ska få plocka fram dem! :D Jag köpte en adventsljusstake med tillhörande ljus, samt fina små siffror man kan hänga på ljusen. Sen köpte jag också en gjutjärnslucia som håller ett kronljus! Eller, mamma köpte den, hon plockade åt sig den efter att expediten slagit in den och sa "Den här betalar jag" och när hon säger så protesterar inte jag. Såklart fick jag henne i ett fint paket också. (;

Lucian är såklart i paketet, men hon plockas inte upp förren det
är dags för adventspynt!

Frågan är nu bara vad jag ska fylla adventsljusstaken med? Nötter, vitmåssa, vanlig mossa eller små vita stenar som ser ut som snö (fast mamma tycker det ser ut som iskross, men hon har fel)? Vad kan man mer ha i? Jag skulle vilja ha söta små flugsvampar i den också, även om jag inte har nån jävla aning om vad som är juligt med flugsvamp. Tur att jag har en månad på mig att fundera på saken! :)

Blondie.

Igår var jag och klippte+färgade. Eller blekte, beroende på hur man nu ser på saken. Jag är nu officiellt bimboblond! Fast med snygga slingor som tar bort bimboheten, hohoho! Äntligen har luggen växt ut ordentligt också och är nu lika lång som resten av håret. Jag som bara försökt spara ut den så länge jag kan minnas (vilket enligt bilder från fb tydligen blir ca. två år, lite mindre kanske). Äntligen! Nu ska jag försöka spara ut håret, så jag får ett riktigt bimbohår, sånt där långt blondt hårsvall. Haha, undrar hur länge jag står ut med det? Mitt hår växter dessutom såååå långsamt, så långt blondt hårsvall kan jag väl vänta mig ca. 2020 och då har jag flrmodligen tröttnat på blondt hår. Jag brukar ju tröttna rätt fort.

Jag har börjat misstänka att mitt hår är mycket tjockare än man kan tro. Min frisör går ALLTID över tiden när hon klipper med mig. Den här gången fick hennes nästa kund vänta i ca. en halvtimme (fast hon kanske kom tidigt, dock verkade hon jävligt sur när vi väl var klara). Förra gången fick stackars Catrin jobba över ca. 1 h, likaså gången innan det. Fast de två gångerna var iofs mina två extremblonderingsomgångar, jag var ju mörkbrun innan, så det kanske berodde på det. Jag kan iaf konstatera att nästa gång är det kanske bäst att be om lite extratid. (;

Jag kanske lägger uppe en bild en dag, men eftersom kameran på mobilen gör allt gult så får det vänta. Jag vill ju inte att nån ska få för sig att jag är kycklinggul i håret, det är ju faktiskt en risk när man går och blir blond!

...och just det! Catrin (min frisör) har bytt salong, från Salong Balsam till Barbie and Ken (I know, världens töntigaste namn, jag skämdes nästan när jag gick in genom dörren). Det finns en fantastisk sak med den salongen. På Barbie and Ken (liiiider bara jag skriver det) har de MASSAGESTOLAR när de tvättar håret. Som om det inte är tillräckligt skönt att få håret tvättat liksom?! LOVE IT! Dessutom har de inte läskigt ljust ljus som gör att man trots total översminkning ändå ser förjävlig ut. Det är liksom inte så kul att se skrämmande hemsk ut när det enda man har att göra är att syna sig själv i spegeln i två timmar. Väldigt fin salong men med akut behov av namnändring. En salong vid namn Barbie and Ken skrämmer ju liksom bara bort kunderna, hur bra frisörerna än är.

RSS 2.0